Klockan

Varför är klockan alltid så mycket? För mycket! Så känns det ständigt i min vardag. Mitt liv. Händelser passerar alltid så fort förbi. Arbetsdagen är slut redan innan den börjat. Jag hinner nätt och jämt sätta mig och logga in i EpiServer förrän det är dags att gå hem. Och vad har jag fått uträttat - egentligen? Lite fix här. Lite fix där. Idag har det varit möten från 0900-1715 och sedan lite mailande efter det och hemfärd i "ilfart". Tur att kvällen finns, även om klockan alltid är hopplöst mycket då också. Som nu. Snart 2300. Arbetsdagen blev som vanligt idag; 0700-1730, och sedan 1900-2100. Normalt? Nä. Men som klockan - mycket! För mycket!

Den enda gången på dygnet som klockan inte är för mycket är på morgonen, då den i vanlig, cementerad, naturlagstiftad och orubblig ordning är för lite.

Imorgon, och resten av helgen, är det Malme/Malmö/Malmoe som gäller! Måla taket är ju alltid en start. Jag gillar att måla tak *intalar mig själv*. Jodåsåatteeeh...det ska bli väldigt skoj (när det är klart)!

Jag har hittat min soffbordsbok igen. Jag har varit av med den två gånger. Första gången var jag av med den hela livet till dess att jag hittade den. Det var nog ett par år sedan. Så då hade jag varit av med den i många år. Sedan tappade jag bort den igen, till dess att jag hittade den i Skansens souvenirshop i somras. Härlig känsla det där - att hitta något man varit av med länge (men inte lika länge som första gången, vilket ytterligare förhöjde känslan av nöjdhet. Då hade jag inte hunnit glömma bort att den fanns, vilket jag gjort innan jag hittade den första gången). Nu hittade jag boken igen, vilket egentligen innebär att jag varit av med den tre gånger(?). Nu ska jag i alla fall införskaffa den. Så att jag inte blir av med den fler gånger. Det känns lite halvdumt att bli av med samma sak tre gånger.

Nu ska den få tillbaka sin hedersplats. Den som den alltid haft. På soffbordet. Placerad enligt gyllene snittet.

Boken förresten, innan jag glömmer bort det, är skriven av ett otal författare. Egentligen är det inte ett otal författare, utan ett bestämt antal, men de är ovanligt många, och bör därför kunna sorteras in under den diffusa benämningen otal.

Soffbordet är jag för övrigt också av med... 

Boken. Den så berömt borttappade.

 

A

20 november 2009 17:12

glöm inte ta på dig sopsäcken innan du börjar måla...
:D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helgen har inte spenderat särskilt mycket i köket, men i lördags började jag montera det jag köpt på IKEA i fredags kväll. Ja, jag vet; vem besöker IKEA en fredagkväll? Tydligen väldigt, väldigt många!   Innan jag begav mig ut för fotbollsmatch m...

I fredags kom så elektrikern och kopplade in häll och ugn. Han fick också dra om de kablar som jag, idiotiskt och oförsiktigt nog, hade borrat av i min iver att sätta upp reglar på väggen. Ett smärre mirakel gjorde att jag inte fick flera hundra volt...

Dagen har varit lång, och relativt händelserik.      Jag köpte en köksblandare, som jag ivrigt packade upp. Det blev en missräkning med vattenanslutning, så jag fick köra ut till Svågertorp ännu en gång och handla två 10/15-nipplar på Bauhau...

Alltså. Nu är det riktigt skönt att vistas i köket. Bara att kika in skänker en lyckokänsla till mitt hårt prövade sinne.    Ett stort tack till Veronica som ombesörjde lån av sticksåg och hjälpte mig med det spännande, och stundom smått förtvivl...

Nu har det hänt grejer! I vanlig ordning; varför har jag inte gjort detta tidigare? (okej, den frågan har faktiskt ett bra svar; jag har haft fullt upp med att sätta upp och ta ner skåp, eller om det var ta ner dem för att sedan sätta upp dem igen..?...