Direktlänk till inlägg 24 januari 2010
Livet är en konstig dans, där partners, stil, tempo, låtval och dansbana mången gånger varierar.
Liknelsen bör tas med ett saltkorn eller två. Dock är den, så när som på dessa saltkorn, inte helt malplacerad.
Varför denna underfundiga liknelse? "Filosofiskt" dravel en söndagkväll är väl aldrig fel?
Hur som helst. Livet. I genomsnitt består livet av ca 29 000 dygn (fritt uppskattat efter minnesbilder av SCBs statistik över svenska mäns medellivslängd. För kvinnor bör samma siffra ligga kring 30 000 dygn). Av dessa dygn har jag snart levt 11 000. Eller, snart och snart, men i slutet av första halvan av nästa års andra hälft har jag levt detta, till synes, oändliga antal dagar. Trettio respektingivande år. Naturligtvis är det få som håller med om förra meningen.
För att kunna relatera till hur lång tid trettio år trots allt är, så är det bara till att se i backspegeln och minnas episoder som hände när man gick i, säg, tvåan på lågstadiet. Minns du mycket från den tiden? Visst, någon enstaka händelse minns nog de flesta, och vissa säkert fler än så. Dock är det trots allt väldigt längesedan, vilket gör att minnet sviker. När man går i tvåan är man åtta år. Det är alltså tjugotvå år sedan det året man fyller trettio. Under dessa tjugotvå år hade man hunnit genomlida hela grundskolan två gånger. Plus gymnasiet en gång. Plus ett års militärtjänstgöring. Märk väl att ytterligare åtta år ska adderas för att talet trettio ska uppnås. Frågar ni mig så tycker jag att det är ganska så lång tid.
Tänk dig en grå och trist dag. Agendan är tom. Ingen svarar i telefonen när du ringer för att förhöra dig om umgänge. Tiden riktigt seeegar sig fram. Det är nästan så att visarna på klockan verkar snurra baklänges, och dessutom mycket fortare än vad de vanligtvis gör på rätt håll. En riktigt seg dag. 11 000 riktigt sega dagar. Nåväl, så många sega dagar verkar helt orimligt, men de behövs för att ytterligare sätta de trettio åren i relation till något greppbart.
Trettio års dansande. Inledningsvis endast en primitiv form av spädbarns-breakdance. Tids nog utvecklad till "gruppdans" med vännerna. En tryckare med en, förmodat, trevlig tjej för att variera sig lite mellan varven med vännerna. Med tiden blir det fler, och mer sofistikerade, danser med olika partners. Olika danser. Varierande tempo och intensitet. Nya dansställen. Tids nog dansar man samma dans, i olika tempo, på samma dansbana. Med samma partner. Livet ut.
Livet har bara överraskningar. Inget är givet, mer än det uppenbara. En dag har alla dansat färdigt, och får ställa dansskorna på hyllan. Övriga händelser, möjligheter, besvikelser, glädjeämnen etc. är en produkt av livets slumpgenerator. Inget går att förutsäga. Väljer man en dag att gå åt vänster istället för åt höger, kan detta val få livsavgörande konsekvenser. Visst, det låter lite för enkelt, men ibland är det just så. Enkelt.
Andra händelser är mer komplexa. Likväl försöker vi påverka dem, så till den milda grad, att vi till slut inbillar oss att vi kontrollerar situationen. Detta är, så klart, en utopi. Livet låter sig inte kontrolleras. Hur kan man ens tänka tanken?
Qué será, será. Det som sker, det sker. Visst kan vi påverka en del. Kanske till och med en hel del ibland. Men faktum kvarstår; qué será, será.
Livet är nyckfullt och förändrar vår verklighet i ett ögonblick. Det belönar oss med glädje. Nya människor. Spännande möten. Livslånga kamrater. Det berövar oss glädje. Tar bort människor. Utsätter oss för (o)spännande möten. Ger oss ovänner för livet.
Lev livet så gott du förmår. Livet tänker göra detsamma med dig - vare sig du vill eller inte.
Må väl.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 |
5 | 6 | 7 | 8 |
9 |
10 | |||
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 | |||
18 | 19 |
20 |
21 | 22 |
23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 | |||
|